Jordloppor och kålfjärilar – pest eller kolera?
I år var jag bestämd med att inte använda någon täckning för mina kålplantor. Kålen är så fin i landet och det känns tråkigt att täcka den stora delar av säsongen. Istället har jag laddat med Thurex – Baciullus thurengienis – som är ett biologiskt växtskyddsmedel. Så fort de små larverna visar sig så sprayar man plantorna med lösningen och dess framfart hejdas.
I år känns det som att de olika vitfjärilarna – kålfjäril och rovfjäril – är ovanligt aktiva. Sedan tidig sommar har de dansat runt i köksträdgården. Kålfjärilen lägger sina gula ägg i kluster och är lätta att upptäcka. Rovfjärilen däremot lägger sina ägg ett och ett och det är ett fasligt arbete att hitta och klämma ihjäl dem alla.
Så har vi varit bortresta en vecka och odlingarna har lämnats i händerna på . Väl hemma igen konstaterar jag att de täckta odlingarna mår så bra de kan i den extrema torkan efter viss stödvattning. Kålplantorna, som såg fina ut när jag åkte…. vilket elände.
Varenda planta är full av små hål och när jag närmar mig plantorna så hör jag hur det liksom tickar runt dem när de små skalbaggarna väljer att hoppa sin väg. Deras framfart är obarmhärtig och skoningslös. Krasse som är en familj inom kålordningen är lika drabbad den, om inte värre.
Jordlopporna är egentligen en skalbagge vars bakben är utvecklade till hoppben. De trivs i soligt och torrt väder och det är ju det minsta man kan säga om den extrema torkan.
Jordlopporna gillar inte fukt så bevattning kan möjligen hjälpa att hålla dem borta. Enligt SLUs faktablad om växtskydd ska det också kunna hjälpa att smörja in plantorna i aska eller algomin. Möjligen hade täckning hjälpt då det kanske hade hindrat lopporna från att hitta plantorna men jag vet inte. Just nu känns det som om det bara är att börja om med nya plantor.
Så, antingen är det bara att ta nya tag och försöka på nytt, eller förlika sig med att det är ett jordloppeår i år.
Hur gör du?
/Anna Hallberg
SparaSpara
SparaSpara
